som om det inte va nog? i tisdags så åkte mamma in till akuten för att hon haft
ont i foten/vaden/ankeln och det visade sig vara en blodpropp.. va jättejobbigt
för mig, kunde inte prata med henne eller något, fick bara ett samtal från morfar
som sa att det va blodpropp och att hon kanske skulle opereras den dagen.
hatar när det blir sådär, blev så rädd och orolig. men efter någon timme så smsade
mamma att det va en blodpropp men hon va påväg hem, så ingen operation alltså.
skönt det iallafall men nu måste hon på kontroll var tredje eller femte dag för att
kolla blodet och så ska hon få sprutor i magen och äta blodförtunnande medicin.
hon får förklara lite mer och bättre när hon orkar skriva här.

stackars lilla mamma, vad mycket du får stå ut med.
men du ska klara det här, vi ska klara det tillsammans♥


the leaves may fall, but the trees stay tall
this is a bump in the road
don't give up, you will make it

natti!

Fick ett samtal förra torsdagen från min överläkare att de fått svar från skiktröntgen. Positivt; några cancerceller hade krympt! Negativt; några hade däremot vuxit istället!?!? Vad menas med det!? Hur kan det var så att några krymper o några växer!? Samt att jag hela tiden sen i juni har fått höra att min buk och "nedre delarna" varit fria men nu fanns det i båda äggstockarna, hur kan det komma sig!? Har de varit så små att de inte synts eller har de kommit nyligen!? Vet inte hur man ska tolka detta..så många frågor men fan inga svar.. Har tid 5/1 så jag hoppas de kommer med några svar... 12-timmarsbehandlingen vart 3:e vecka med cellgifterna fortsätter iaf tills vidare sa han...men vad gör de för nytta om vissa celler växer istället!? ....förvirrad....

Sain puhelun viime torstaina minun lääkäriltä, hän oli saanut vastauksen tomografiasta. Myönteistä; jotkut  syöpäsolut oli kutistunut! Negatiivista: jotkut oli sen sijaan kasvanut !?!? Mitä se tarkoittaa?! Miten se voi olla niin, että jotku kutistuu o jotku kasvaa!? Ja minulle on koko aikana kesäkuusta asti sanottu että minun vatsa ja "alaosat" ovat vapaita syövästä, mutta nyt oli molemmissa munasarjoissa, miten se voi olla!? Ovatko ne olleet niin pieniä, että niitä ei ola nähty kaikissa kuvauksissa tai ovatko ne tulleet viime aikoina?! En tiedä miten tulkita tätä .. niin paljon kysymyksiä, mutta ei yhtään vastausta .. Uusi aika kliniikalle 5 /1, joten toivon että heillä on siihen mennessä ainakin vähän vastauksia ... 12 tunnin solumyrkkyhoito joka 3:as viikko jatkuu ainakin toistaiseksi hän sanoi ... mutta mitä hyötyä ne tekee jos on soluja jotka kasvavat !? .... sekavaa ...

sitter hos mamma nu, ska snart trycka i oss julmat och umgås resten av dagen,
ville bara gå in och skriva att svaren har kommit, dom var både negativa och
positiva. några cancerceller hade blivit mindre och några hade blivit större,
vet inte riktigt hur man ska ta det men vi fokuserar på det positiva just nu.

så det blir en lite lättad julafton iallafall, GOD JUL!

♥

♥

en av mina två tatueringar

"don't dream your life,
live your dream"

om man ändå gjorde det..

i brist på motivation till att skriva något..


OLIKA FRÅGOR..

Lovar du att vara ärlig? ja.

Du heter: michaela sinkkonen.

Låt som när du är ledsen sörjer till:

Beroende av: cigg?

Vad tror folk om dig: vet inte?

Stämmer det: vet inte?

Vad får du oftast komplimanger för: ingen aning.

Vad säger du för att imponera på någon: ingen aning.

Hur imponerar man på dig: var omtänksam.

Brukar du skratta för dig själv: absolut.

Vad står det i ditt senast inkomna SMS: Japp:)

Var bor du: virsbo.

Trivs du där: njae.

Äger du några converse: yes.

Sprit, cider, vin eller öl: cider och vin.

Brukar du bli för full: nej det tror jag inte.

Antal timmar sömn inatt: för få.

När mår du bra: när jag har folk omkring mig som jag tycker om.

Hur känner du dig nu: förvirrad.

Vad saknar du: kärlek.

Hade du en bra kväll igår: ja, spenderade den med min bästa vän och min gudson!

När brukar du oftast gå och lägga dig: för sent.

Är du blyg: japp.

Sysslar du med någon idrott: innebandy.

Tror du på kärlek vid första ögonkastet: kanske.

Är du nöjd med ditt liv: ibland.

Vad gör du i morgon: jobbar och är barnvakt.

Vad längtar du till: lördag just nu.

Har du bra vänner och äkta vänskap: absolut.

Tycker du om någon just nu: vet inte..

Vilken tid gick du upp idag: klockan åtta.

Har du sovit i din egen säng inatt: japp.

Är det okej att gråta: ja klart.

När grät du senast: någon dag sen.

Har du piercing: ja, 3 i öronen och en på "överläppen".

Vill du gifta dig: ja.

Vill du ha barn: ja!

Solar du ofta: ja rätt så.

Är du bra på att laga mat: näe.

Är du flygrädd: litegrann.

Tror du på ett liv efter döden? jag hoppas på det iallafall.

Har du tandläkarskräck: vem har inte det?

Är du morgon- eller kvällsmänniska: kvälls utan tvekan.

Vilken ögonfärg har du: blå-gröna.

Har du någon gång gråtit dig till sömns: många gånger.

Röker du: ja tyvärr.

Hur ofta tränar/motionerar du: 3-4 gånger i veckan.

Senaste låt du hörde: bruno mars - talking to the moon.

Senaste personen du tänkte på: mami.

Senaste personen du tillbringade natten med: deru!

Har du någon gång blivit sårad?: många gånger.

Har du kysst någon under de två senaste veckorna?:  ja.

Har du haft en hemlig beundrare?: inte vet jag?

nu va det några dagar sen jag skrev sist men jag har verkligen inte
haft någon lust alls att skriva så jag har låtit bli.

har inte sådär jättemycket på hjärtat så det jag skriver idag är
att nu är det dags att ta sig i kragen och få lite ordning på livet!

I got a vision, to make a difference.
And its starting today.

imorgon åker jag hem till moster som jag redan skrivit.
ska bli så himla skönt att komma iväg för en liten stund iallafall,
dom senaste dagarna har inte alls varit bra.
det går upp och ner hela tiden och just nu är jag djup nere i botten.
vill bara gömma mig och komma fram om något år.
nej, det är inte alls bra just nu..


the future seemed so bright
then things turned out so evil

114 olika personer läste bloggen igår, känns riktigt bra att det är många
som är intresserade och bryr sig, tack så mycket för det, det värmer! ♥



slänger in sista utmaningsfrågan:

utmaning - dag 30 - din favoritlåt?

en av mina favoriter är "Bruno Mars - Grenade".

utmaning - dag 29 - vad har du lärt dig denna månad?

att det inte är lätt när det är svårt..

idag så fick mamma ett brev om att hon ska in på skiktröntgen den 21:a.
det är efter den som dom ser om cellgifterna har hjälpt eller inte, slutresulatet.
mamma får skriva lite mer om det när hon orkar men ville bara skriva det så
ni som bryr er vet om det.

jag är nervös, väldigt nervös.
den enda tanken som jag ständigt har i huvudet är - vad händer om det inte blivit bättre?

utmaningsdags igen

utmaning - dag 27 - varför gör du den här 30-dagarsutmaningen?

jag vet inte, en rolig grej typ?



utmaning - dag 28 - ett foto på dig från förra året och ett från nu. hur har du förändrats?

förra året i oktober:



nu:


sån jätte stor förändring finns väl inte utseende-mässigt,
jag är blond nu men ska färga tillbaks till mörkt om nån vecka.
jag har gått ner i vikt också, mellan 5-10kg.
annars så har jag väl "vuxit", blivit mognare, lyssnar mer på
mig själv och mår lite bättre och sånt.

slänger in dom två senaste utmaningarna

utmaning - dag 25 - vad finns i din väska?

plånbok, smink och ja sånt där som det finns i allas väskor!


utmaning - dag 26 - din favorittid på året?

sommar utan tvekan, jag är en riktigt fryslort!!

Har nu gått 1½ vecka efter senaste cellgifterna o jag börjar känna mig "normal". Har varit mycket snäsig och irriterad de senaste dagarna och det har gått över mina nära o kära, orättvist, men förklarade det o de tog det rätt <3 men nu känns det lugnare o mycket skönare. I onsdags va det första gången jag gäspade på 1 vecka o det kändes så skönt :) Blir så speedad av kortisonet så det är obehagligt, adrenalinet flödar och man får inge ro i hjärnan och måste aktivera sig hela hela tiden men det gillas inte av organen... 15/12 är det dags för den planerade sista behandlingen o därefter en skiktröntgen. Börjar faktiskt bli lite rädd o orolig ...OM det nu visar sig att behandlingen inte gjort någon verkan blir det fruktansvärt tufft..Vill tänka positivt men har blivit så många bakslag sen diagnosen i juni så det sitter i, tänker positivt men får negativa svar..vill men vågar inte hoppas för mycket..jobbigt..

En sak till jag måste få ut från mitt bröst är att jag tycker det är mycket egendomligt och rentav nonchalant av folk som jag känt sen småbarnstiden eller senare i livet eller någon från en förening som jag varit aktiv i, i så många år ända till för ett par år sen, inte har hört av sig på något sätt alls...De flesta borde veta vid det här laget att sanningen är att jag har ena benet i graven o får se efter jul om jag kan ta upp den eller sätta ner andra benet också... Jag förstår det faktiskt inte...Jaa, jag e lite bitter o besviken för det...är det så konstigt? Är glad o tacksam över alla mail/sms/telefonsamtal/inlägg eller meddelande i Facebook och de som pratar "live" med mig o barnen men sen finns det dom som hört av sig som jag inte förväntat mig det av o det är jag glad över... mindre glad över att flera som jag förväntat mig ska göra det inte har gjort det... några som iaf skriver Jag tänker på dig men som jag förväntat mig lite mer av... Den/de som tar åt sig gör det.

DE som inte gjort det hittills vill jag inte heller, vare sig jag blir botad eller inte, att de hör av sig på något sätt alls efter jul heller, MIN åsikt.

Från cancern till något annat, Hasses hus, vårt hem, blir sakta men säkert mer klar men mycket återstår... Det har varit jobbigt när folk inte dyker upp när de sagt att de ska, hänt så många så många gånger , såå FRUSTRERANDE! Gäller såväl privatpersoner och hantverkare...Hasse jobbar i Stockholm o åker hemifrån ca 05.00 o kommer hem ca 18.00, pågår iaf till årsskiftet o jag har efter senaste operationen inte kunnat göra så mycket som jag gjorde innan.. Tär på krafterna psykiskt i samband med cancern o allt runt den som tar väldigt mycket energi från allt annat, folk  bryr sig inte...usch... ingen hjälpande hand i nöden i onödan här inte, förutom några underbara eldsjälar som verkligen bryr sig o hjälper till. Hasse har förlängt kontraktet till denna lägenhet 2 ggr redan, beräknad inflytt första gången va till sommaren o nu e det smällkalla vintern... Det man hör är, jag försöker komma då eller den dagen, ja vi kommer då eller jag ska fixa det o jag fixar det o gör det o jag ringer till den o den fixar det o nä det är inge bråttom med det......o nu sitter vi här med inflyttning till jul o huset e inte klart...Vi måste få det beboeligt till jul iaf o om det menas med att ska vi vara utan golv ja då är det så, för det primära är att få vatten o värme o avlopp till huset o slipa alla väggar så man slipper luftrörsretande slipdamm i hela huset efter inflytt. Så mycket som Hasse ställt upp för andra jämt jämt o inte fått/får något tillbaka, det är rent ut sagt för jävligt.

Ett stort tack till underbara Oscar o Martin som sett till att vi är där vi är idag! OCH ett tack till underbara Stoffe o Dennis som hjälper till o gör klart den lilla toaletten!

Päivitys

On nyt mennyt 1 ½ viikkoa viimeisen solumyrkkyhoidon jälkeen ja minusta alkaa tuntua "normaali". Olen ollut hyvin äreä ja ärtyisä viime päivinä, ja se on mennyt Hassen ja mun lasten yli, epäoikeudenmukaisuutta, mutta he ymmärtää <3, mutta nyt on olo rauhallinen ja erittäin mukava. Viime keskiviikkona oli ensimmäinen kerta, kun haukottelin yli viikossa o se tuntui niin kivalta:) kaikki kortisoonit saa minut niin levottomaksi ja koko ajan höyry päällä ja pitää jotain tehdä mutta se ei ole hyvä minun "organeille" ... 15/12 on aikamäärä lopullisessa käsittelyssä o sen jälkeen tomografia. Aloita todella olla peloissani ja huolissani ... jos se nyt näyttää, että kohtelussa ei ole ollut mitään vaikutusta, tulee jumalattoman vaikeaa .. halua ajatella myönteisesti, mutta on niin monia takaiskuja tullut diagnoosin jälkeen kun olen ajatellut positiivisesti, niin se tunne on selkärangassa...joten se on paikallaan, ajattelen positiivisesti, mutta olen saanut negatiivisiä vastauksia. .. haluan mutta en uskalla toivoa kovin paljon .. vaikeaa ..



Vielä yksi asia, joka minun täytyy saada pois sydämeltäni, mielestäni on hyvin kummallista ja jopa välinpitämättömästi ihmiset, jotka olen tuntenut lapsena jo tai myöhemmin tai joku seura, jossa olen ollut aktiivinen, niin monta vuotta, kunnes muutama vuosi sitten, ei ole ollenkaan ottanut yhteyttä... eninten pitäisi tietää nyt, että totuus on että mulla on toinen jalka haudassa ja nähdään joulun jälkeen, jos voin nostaa sen ylös tai meneekö toinenkin jalka sinne... En tajua ... Joo, olen vähän pettynyt ,onko se ihme?? "Olen iloinen o kiitollinen kaikista jotka on lähettänyt posti / sähköposti /sms / puheluita / viestejä tai ja ne  jotka puhuvatsilmä silmä vastaan minulle ja lapsille, mutta sitten on niitä, jotka ilmaisivat mielipiteensä, jota en odottanut tekevän sitä, olen tyytyväinen ... vähemmän tyytyväinen, että useat ihmiset jotka luulin että otta yhteyttä vaikka parilla sanalla ei ole tehnyt sitä ... jotkut kirjoittavat joka tapauksessa että, ajattelen sinua, mutta monelta odotin vähän enemmän ... 



Ne jotka ei ole ottanut yhteyttä minkäänlailla ei tarte joulunkaan jälkeen tehdä sitä kiitos.

utmaning - dag 23 - vad har du sug efter?

just nu så har jag sug efter mat, började igår med en shake-kur igen.
har gjort det några gånger men dom senaste gångerna har det bara runnit
ut i sanden, har inte haft motivation nog att köra fullt ut.
men den här gången ger jag allt i två veckor, jag ska tamefan klara det!