första december idag, tiden går helt sjukt fort och snart är det julafton!

alla dagar är upp och ner, ja jag vet inte hur jag ska förklara..
allting är fortfarande så jävla overkligt men när jag börjar tänka på allt så
slår det mig och jag bryter ihop, då orkar jag inte, jag vill bara gräva ner mig.
men då känner jag mig så jävla dålig, främst för mammas och min brors skull.
jag vill vara stark och visa att jag är positiv, jag vill inte att dom ska må sämre
för att jag gör det. jag vill liksom inte att det ska vara mig som alla tar hand om,
jag vill vara den som tar hand om alla andra. men ibland så går det bara inte
och då känner jag mig så himla dålig.

det är inte heller bara det här med mammas cancer som gör att jag mår dåligt,
det är en hel del annat också som jag kämpat med i flera år.

allting är så himla svårt att förklara, jag vet inte ens själv hur jag tar allt det här.
det är jättesvårt att få ut allting i skrift, därför har jag inte skrivit så jättemycket
om mina tankar och om hur jag mår och allting, för då blir det oftast bara en
massa svammel som nu, men det är skönt att få skriva av sig lite också..