jag önskar att jag kunde förklara, att jag kunde få ut allting.
men det går inte just nu, det går upp och ner hela tiden.
vissa dagar är bra och vissa dagar är inte alls bra.
försöker att leva så normalt som det går, försöker att
inte ständigt ha allting i tankarna men ibland blir det bakslag.

det är fortfarande så overkligt och så svårt att förstå.
man vet aldrig vad man ska tycka, känna, tänka, säga eller göra.

folk frågar hur det är med mig och hur det är med mamma,
jag vet inte vad jag ska svara men det är väl så bra som det
kan vara just för tillfället tror jag.
mamma försöker att få en balans med alla mediciner hon tar
så hon slipper den värsta smärtan iallafall men hon hostar illa,
hennes fötter är svullna, hon är trött och har ont.
men hon får alltså ingen behandling längre mot cancern
så vi tar en dag i taget och det viktigaste är att hon har så lite
ont som möjligt. vi försöker göra det bästa utav det hela.