Uppdatering 15/2
Känner mig nästan likgiltig över allt, orkar inte ta mig för något o har inget att se fram emot utan bara är...
T o m hushållssysslorna känns tunga men det är orättvist mot snubben min, måste försöka orka med det iaf, känns bara att det är så mycket svåra saker som jag Måste göra och gå igenom så de vardagliga små göromålen som man skall göra varje dag blir extra tunga o känns likgiltiga de med...
svårt o förklara...
Har alltid vara duktig på att hålla fasaden utåt bland folk, ibland mår jag faktiskt bra det gör jag, men många gånger inte o då känns det jobbigt att låtsas le då...
men jag kan inte isolera mig heller i denna ovisshetens tid...då går jag garanterat under...
Jag vet vad ni säger, Sirpa är stark, ja visst fan e jag det, men inte hur stark som helst
Överläkaren sa i onsdags att eftersom jag gått på behandling i 5 månader nu med den tuffaste behandlingen så vill de inte göra nå fler behandlingar innan en ny skiktröntgen..åh va bra! verkligen avskyr att åka dit, mår illa ett par dagar innan...ber alltid om ett eget rum, orkar inte se andra patienterna heller...avskyr lukten o smaken av alla mediciner de proppar i mig både på behandlingsdagen och som jag själv måste ta 5 dagar efteråt...gråter o sover nästan hela dagen där...äter inget på 2 dagar utan är som ett jäkla kolli...
Men sen då, vad visar svaret, samma som förra gången? att flera cancerceller krympt men även flera vuxit?
Vad fan menas med det, hur är det möjligt? vad händer nu? Nää fan det pallar jag inte...
De stora klumparna i bröstet o halsen växer o jag vet inte hur jag ska få bort dom, det tkänns tyngre o andas för var dag o det känns som jag sakta kvävs...
Känns ännu helt jävla overkligt hela jävla situationen fast jag fick diagnosen i juni förra året...
Jag vill ha mitt liv tillbaka!!!!!
Sippe gumman......är så ledsen för din skull att du ska behöva känna som du gör, man kan aldrig ens förställa sig hur du mår och känner. När jag säger och tycker att du är stark så menar jag inte att du ska hålla upp någon fasad utåt om att allt är bra. Det är en stor styrka i sig att tala om för andra hur du mår och upplever alltihopa. Är så glad för din skull att du har så många runt i kring dig som älskar dig och stöttar dig. Pööööööööös gumman min <3<3<3
Sirpa, jag säger som Anne, när jag talar om för dig att du är stark så menar jag inte att du ska hålla en fasad utåt. Vi vet att du lider och har ont är rädd m.m...det är faktist ok att låta fasaden rämna, vi försvinner ingenstans för det. Tror att jag skrev till dig för ett tag sen att det faktist är ok att visa att man inte alltid orkar vara stark. Önskar så att jag kunde hjälp, avlasta eller göra nåt annat för att du ska slippa detta. Du finns i mina tankar dagligen. Önskar dig allt gott. Kram.
<3
<3<3<3
Kära syster min!! Man får visa att man mår dåligt och vi vet att alla dagar inte känns bra eller att du inte mår bra.. Jag skulle vilja bara kunna trolla bort allt det onda runt omkring oss!! Tusen starka syster kramar till DIG från mig<3<3<3
Tänk om jag kunde byta plats med Dig under några dygn så att Du kunde känna friheten att leva utan Din sjukdom. Jag skulle så gärna bära Din sjukdom under denna tid så att Du kunde njuta av livet! Nu gtår ju inte detta så jag får försöka överföra en tanke i stället. Jag tänker på Dig, jag skulle så gärna ge Dig en kram så som jag gjorde strax efter julhelgerna. Ge Dig kraft, ge Dig mod, ge Dig tröst! Sirpa, jag tänker på Dig med hela mitt hjärta <3
Det är så underbart att läsa alla gamla o nya kommentarer från mina o Michaelas uppdateringar på bloggen eller FB...tårarna rinner varje gång..medmänskligheten är så enormt mäktig. Så underbara människor som visar mig o mina kära ert stöd o kärlek <3
