Uppdatering/päivitys 31/10

Jag blev knäckt i onsdags kväll när älskling berättade att han va tvungen att fortsätta jobba i Sthlm som innebär 14 timmar hemifrån..hela behandlingstiden ut...panikattack med mycket gråt..hemskt... men han kan inte göra ngt åt det för han jobbar åt en liten bemanningsfirma. Bara hoppas att ett jobb han blev "lovad" i Västerås eller Eskilstuna kommer igång fortare, så hemskt jobbigt o vara utan hans närhet o vara ensam så mycket..behandlingstiden borde ta slut v 51 o då blir det röntgen för att se om det hjälpt.... gode gud låt det vara så!

Har varit jobbigt ett par dagar när håret lossnade mer o mer... o pga jobb beskedet så bokade vi i torsdags morse en 40 timmars kryssning till Riga för att "bara vara" o slippa alla måsten o komma bort från verkligheten o samla krafter inför nästa behandlingscykel som startar nu på onsdag 3/11.En snabb sväng till Virsbo för att hinna gratta mina barn o ge presenterna o hämta mitt pass o Michaela bjöd oss på sin "hemlagade 13c" :) Mkt gott!

Resan blev riktigt bra, i torsdags klädde vi upp oss o festade o dansade loss lite, fredagen gick vi omkring i Riga o tittade på sevärdheter i ca 6 timmar o åt o fikade gott. Beundrade husen i Jugendstil i Gamla stan av Riga, som dessutom är ett av världsarven. Små mysiga gränder med mysiga restauranger o affärer o torghandel. Halv fem startade återfärden mot Sthlm o det blev en lugn kväll ombord med ett par drinkar i baren o lyssna på dansband, en dans o sen en tidig kväll :)

men tyvärr blev den kvällen mkt jobbig när jag dushade o skulle tvätta håret, golvet blev fullt av mitt mörka hår o tårarna forsade. På morgonen sprayade jag så mkt hårspray som möjligt så det skulle "sitta still". Mycket härlig resa men det tog även på krafterna så jag va helt slut när vi va hemma i Hallstahammar igen på lördagen så jag va tvungen o ta ett par timmars tupplur för att orka åka till Virsbo för att fira min älskade 17-åriga son o min älskade 19-åriga dotter! Hasse skulle få hjälp av underbara Martin Linder för att jobba i huset igen så han kunde inte följa med. Blev mkt skratt o prat o fika hos min mor o till min glädje kom min moster o make o 2 av mina kusiner med barn o min bor med barnen så vi va 15 st hos min mamma som va så lycklig för det, hon e ju mkt ensam annars pga hennes Alzheimer:(

Va inte hemma först vid hal 8 igår kväll o duschade o resten av håret ramlade av, mkt gråt har det blivit, trodde faktiskt inte att jag skulle ta det så hårt. Vi bestämde att det va dags o raka av håret o så blev det, han tyckte det va lika jobbig som jag för han såg att jag grät hela tiden, stackars älsklingen min :( Nu för en timme sen vågade jag kolla mig i spegeln o det blev en smärre chock, vem fan va hon? Tårarna rann igen o jag drog på mig huvan för att slippa se skallen o la mig ett ta, men sen tog jag mod till mig o sminkade mig snart ska jag sätta på mig peruken o fixa o trixa tills det känns så bra som möjligt.  Känns konstigt men det är så här det blir de närmaste månaderna.

<3 En dag i sänder<3

 


Kommentarer
Postat av: Annevi

Tack för att du orkar skriva Sirpa.

Kram!

2010-10-31 @ 12:01:14
Postat av: Sirpa

Tack Annevi, bra att folk läser, det stärker o hjälper mig själv. kram!

2010-10-31 @ 12:36:51
Postat av: Anitta

Du är stark... Med eller utan hår.. <3 Pussar och kramar för alltid!!

2010-11-01 @ 21:19:13
Postat av: Sirpa

Tack Nitte, I´m trying <3

2010-11-02 @ 09:13:10
Postat av: Sara

Sirpa -Du är alltid du hur du än ser ut. Toppenkvinna, toppenmamma och en toppenpingla.

Klart att det är en jobbig tid men glöm inte att folk finns för dig. Bara du vill..

<3 Kram

2010-11-02 @ 10:16:26
URL: http://charliot.blogg.se/
Postat av: Kirsi

Hej Sippe :) Tack för att du delar med dig av allt. Du är en underbar person, och som jag sa innan, du är vacker med eller utan hår :) Din personlighet sitter inte i ditt hår, den sitter inom dig :) Det är ok att vara svag oxå när det känns så...det är ok att gråta o tänka att det är orättvist...det gör dig starkare i slutändan. Du fixar det här. Finns många vänner som ställer upp den dagen du säger att du behöver oss. Vi finns här för dig. Men som du säger, en dag i sänder :) All lycka och kärlek till dig och din familj. Kram.

2010-11-03 @ 10:08:11

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback